Ha en fin dag!

Så påverkar stressen ditt minne

HomeSå påverkar stressen ditt minne

Så påverkar stressen ditt minne

(publicerad i Live Life 2018)

Bilnycklarna är borta igen och häromdagen var du en timme för tidig till föräldramötet.
Tankspriddhet blir lätt följden när du har mycket runt dig i vardagen. Men när är glömskan ett tecken på att allt inte står rätt till?

Maten puttrar på spisen, du svarar på mail i telefonen, samtidigt som barnen ropar från vardagsrummet. Just det, du skulle ju föra över pengar till lagkassan för dotterns handbollslag också. När du är klar är pastan överkokt – irriterande men inte konstigt.

Vårt arbetsminne är begränsat och därför känsligt för påverkan, både av den miljö du befinner dig i och de saker som ska utföras. Om du sitter i ett kontorslandskap på jobbet med mycket distraktioner, samtidigt som du bollar mellan olika uppgifter, telefonsamtal och mail, är det normalt om vissa saker glöms bort eller koncentrationen sviker.

– När belastningen är stor får alla saker inte plats i närminnet samtidigt och vi glömmer och tappar fokus. Prestationen går ner, säger Cecilia Stenfors.

Hon forskar och föreläser om bland annat minne, koncentration och stress på Karolinska Institutet och intygar att tillfällig glömska och virrighet inte är farligt.

– Många lever ju fullproppade liv med familj, arbete och aktiviteter. Då blir det lätt för mycket att hålla reda på samtidigt. Vår mentala kapacitet kan variera beroende på hur mycket vi har omkring oss och hur trötta eller utvilade vi. Det är vanligt att känna viss tankspriddhet, säger hon.

Men när blir glömskan, virrigheten och den sämre koncentrationsförmågan tecken att ta på allvar? Cecilia Stenfors berättar att en varningssignal är om du upplever förändringar på minne och koncentration även i mindre belastade situationer.

– Om det blir ett generellt tillstånd och du inte klarar av saker som du har gjort innan – även efter några dagars återhämtning – är det en signal. Det kan till exempel vara att man tappar tråden i samtal och möten, har svårt att koncentrera sig på att läsa eller formulera texter. Nuförtiden har många mentalt krävande arbeten och då kan sådana problem bli extra påtagliga och besvärande. Man kanske kommer efter och känner mer press och försöker hålla skenet uppe genom att jobba ännu mer. Då riskerar återhämtningen att bli ännu sämre vilket kan bli en hälsomässigt nedåtgående spiral.

Anna Bennich Karlstedt är psykolog med KBT-inriktning, föreläsare och har skrivit boken Sjukt stressad, som även gavs ut som ljudbok i mars. Hon möter många patienter med stressproblematik. Många söker hjälp när det redan är försent, andra när de precis balanserar på gränsen till ett utmattningssyndrom.

– Vi människor är ju lite olika mycket glömska av oss. Det man ska hålla koll på är när det blir en förändring ifrån det normala, om man inte känner igen sig själv. Att vara disträ och glömma gympapåsen kanske man alltid har gjort. Men när man också börjar missa viktiga möten eller glömmer att hämta barnen på fritids, då är det en skillnad och sannolikt ett tecken på för mycket uppvarvning, säger hon.

Vid ett utmattningssyndrom är hjärnfunktionen i de främre pannloberna nedsatt. Det för med sig ett kroniskt försämrat fokus och närminne, och svårigheter att reglera känslor.

– De kognitiva symtomen med minnes- och koncentrationsbesvär kommer ofta ganska tidigt. Andra psykiska symtom är oro, ångest, irritabilitet och nedstämdhet, säger Cecilia Stenfors.

Exakt vad som händer med arbetsminnet efter en utmattningsdiagnos på längre sikt är det ingen som helt vet.

– Utmattningssyndrom är fortfarande en ganska ny diagnos, som används lite internationellt. I USA används den till exempel inte. Därför vet vi väldigt lite om hur hjärnan och dess funktioner påverkas vid utmattningssyndrom sett över längre tid, säger Cecilia Stenfors.

Det står i alla fall klart att långvarig stress kan skada våra hjärnor. Men en färsk studie tyder även på att vissa skador lyckligtvis kan läka. Cecilia Stenfors berättar att forskare som följt patienter över tid har kunnat se att förtunningen av hjärnbarken, i de främre pannloberna, hos utmattningspatienter kan gå tillbaka.

– Andra studier visar att många har kvar problem med arbetsminne och förmåga att koncentrera sig efter flera år. Graden av utmattning verkar också spela in. Ju tidigare man kan bryta den onda spiralen, desto bättre.

Anna Bennich Karlstedt hjälper personer att komma tillrätta med såväl utmattningsreaktioner som vardagsstressen. Hon tycker att vi måste sluta att vara effektiva varje minut på dygnet. Det som händer när du alltid försöker tjäna några minuter här och där – letar efter den kortaste kön i mataffären, borstar tänderna i duschen, eller svarar på ett mail när du sitter på toa – är att du har ett närmast konstant påslag av stressystemet i kroppen. Det som i ett senare skede kan göra oss sjuka.

– Tidssparandet tycks sitta i ryggraden numera, i hela vårt samhälle. Vi tar inte de välbehövliga pauserna som kan göra jättestor skillnad för vårt mående över tid. Så börja träna på tvärtom, ät långsamt, lägg bort telefonen vid matbordet, försök inte att hysteriskt hitta den kortaste kön i affären – välj den längsta, säger hon.

Det är farligt när man stressar för länge, när det inte blir några återhämtningsperioder. Men hur lång tid är egentligen för länge?

– Den frågan får jag ofta. För längesedan läste jag om ett experiment man gjort på råttor. De stressades konstant och dog då efter 14 dagar. Men det går inte att överföra till människan. Och hur vi reagerar på stressen är individuellt. Det är så många faktorer som spelar in. Hur bra djupsömn vi har när vi väl sover till exempel. Är du i stort sett uppvarvad hela din vakna tid, har rationaliserat bort fysisk aktivitet och dessutom sover dåligt kommer du att få fler varningssignaler, säger Anna Bennich Karlstedt.

Kajsa Sandin

Fakta: Arbetsminne och långtidsminne

– Arbetsminnet är vår mentala arbetsbänk och det vi använder för att hålla och bearbeta information i vårt medvetande/fokus i stunden.

– I långtidsminnet lagras till exempel erfarenheter och kunskap: från var vi var på semester förra sommaren till kunskaper vi skaffat oss under vår utbildning.

6 saker du kan göra för att minska din stress

Känner du dig alltför stressad i din vardag? Psykologen Anna Bennich Karlstedt, som skrivit boken Sjukt stressad, ger sex bra tips som gör skillnad.

  1. Ersätt dina stressbeteenden

Äter du fort? Blir otålig och arg i köer och trafiken? Går fort fast du inte har bråttom, eller påskyndar andra som pratar? Alla de här effektivitetsbeteendena är uppvarvande – inte återhämtande. Ta reda på just dina stressbeteenden och träna på att ersätta dem. Det kan vara att gå långsamt, göra en sak i taget eller att vara närvarande i lekstunden med ditt barn.

  1. Motionera

Är det något du inte ska stryka när att-göra-listan växer är träningen. Återhämtning behöver nämligen inte vara detsamma som vila. Forskning visar att aktiv återhämtning, till exempel motion, ofta är mer effektiv än den passiva.

  1. Prova avslappningsövningar

Ett sätt att komma ner i varv är att kroppsligen bete sig som om allt vore lugnt omkring oss. Att lära sig känna skillnad mellan spända och avslappnade muskler är en väg. En annan teknik att hantera stressande tankar är den så kallade medvetande närvaron – mindfulness – som innebär att du koncentrerar dig på vad du upplever precis just nu, med hjälp av dina sinnesintryck. Det kan göra dig mindre uppvarvad och gör det lättare att njuta av små, positiva upplevelser i stunden.

  1. Håll koll på sömnen

Sömn är en den bästa formen av återhämtning. Dålig sömn är ofta ett symptom på långvarig stress. Upplever du att du sover dåligt är det även uppstressande i sig och det blir en ond cirkel. Det finns en hel del sömnhygientips, men hjälper inte det kan du ta till tekniker för att komma tillrätta med sömnstörningar. De kallas stimuluskontroll och sömnrestriktion och kräver ofta stöd och vägledning av psykolog.

  1. Träffa vänner

Socialt stöd är ofta återhämtande. Att träffa kompisar är, precis som träning, något du ska försöka att hålla fast vid även när du har fullt upp med jobb och andra måsten. Konkretisera gärna dina mål när det gäller nära relationer. Det kan vara att du ska höra av dig på telefon till dina närmaste vänner någon gång i veckan eller månaden.

  1. Minska ältandet

Vi kan lätt tänka igång stressystemet. När du tänker på någon jobbig händelse under en lång tid utan att det leder någon vart, då ältar du. Att bryta ältande som pågår i stunden gör du bäst genom att aktivera dig. Byt rum, ring en vän eller stick ut och jogga en sväng.

Powered by themekiller.com anime4online.com animextoon.com apk4phone.com